Custom Search

Kala Kola Klub

Posted on June 22, 2008
Filed Under >Mast Qalandar, Humor, People
Total Views: 42137


Mast Qalandar

"KalaWhat is common between President Pervez Musharraf, Imran Khan, Sheikh Rashid Ahmed, Chaudhry Shujaat Hussain and Iftikhar Muhammad Chaudhry?" Even a schoolboy knows the answer: They are all members of the Kala Kola Klub.

So writes Khalid Hasan in a delightful column last week in Daily Times.

Khalid Hasan has a knack of coining interesting names – Kala Kola Klub – which are not only descriptive but also stick. (If you didn’t know, he also coined the name ‘Shortcut’ for you know who.)

Kala Kola, as most Pakistani would know, is not a beverage as the name might suggest but one of the oldest brands of black hair dyes in Pakistan.

In his column, Khalid Hasan also revealed that Imran Khan not only dyes his hair but also had a hair implant job done lately. No wonder, his hair looks a lot thicker than it did a few years ago. Well, if you thought it was only the Sharif brothers who made good use of their time and money while abroad, think again.

It so happens that most men nowadays, when they reach their 50s or even before, particularly those we see on TV talk shows – the guests as well as the hosts – have their hair dyed. Some have theirs done professionally while most of them do it themselves in the privacy of their homes using whatever in-house help is available.

Let me state upfront, though, that it is none of my business nor should it be anyone else’s if Pervez Musharraf, Imran Khan, Altaf Bhai, Asif Zardari or any other person dyes his hair in whatever color he chooses. It is their hair and their heads – and their money. (I believe hair implants can cost a lot.)

But, as someone said, it’s the idea of one’s leader sitting in a hairdressing salon, wearing one of those flowered waterproof smocks, their heads covered with that gooey stuff – that picture doesn’t quite tie in with the powerful statesman image.

I wonder if it is the proliferation of electronic media that has made these men with dyed hair more visible than they were in the past or is it a growing new trend? Or, is it a bad job of dyeing they generally do that makes them look so conspicuous?

Someone remarked the other day that in spite of faltering economy of the country Kala Kola (or its equivalents) seem to be doing a roaring business in Pakistan and so is the business of salons. This statement may have been made jokingly, but there must be some truth to it for even a serious newspaper like Los Angles Times took note of this "gooey" business in a recent report titled ‘Pakistani men sitting pretty’ filed by its staff reporter, Laura King, from Islamabad. The report talked about the growing number of prominent Pakistani men flocking to salons for dye jobs and other facial and hair treatments.

Pervez Musharraf, because of his high profile, is the most conspicuous member of the Kal Kola Klub. (He is not much seen on TV nowadays.) He dyes his hair very carefully, in two tones, white at the temples and black or brown at the top. Some say, he chooses the shade of his hair depending on the occasion and his mood. If he felt pleased and playful he would dye it a shade of brown, and blow-dry it to give it a tousled look. But when under stress, he would use a darker shade. The grimmer the mood the darker the shade.

A peculiar trait of men is that they are very sensitive about their hair. They would discuss everything among themselves – their clothes, their weight, their ailments, and even their affairs, but rarely their hair. "Unfortunately", says an expert, "because men are so sensitive about their hair … they can’t ask for advice in the way women do quite openly. Thus, where gray hair is concerned, many men will be tempted to dye it at home, in secret, in a color that they think will work but rarely does. And because men don’t talk about hair, they don’t say anything when another man gets it wrong, and the circle of silence continues."

Incidentally, this sensitivity about hair is not limited to any particular nationality. It is universal. In 2002 the then German chancellor, Gerhard Schröder, otherwise reported to be quite a laid-back politician, sued a news agency for simply implying that he dyed his hair. A testament from his hairdresser was even read out in court to support him.

The other day, flipping through old magazines while waiting my turn at a barber’s shop here in New York (I had gone for a plain hair cut), I came across an interesting article by a woman writer, a fashion expert, that had some advice and tips that the existing and potential hair dyers may find useful. Here is what it said:

Men can look hotter as they age, and natural white streaks in black hair are very attractive on men. (So, why use a camouflage?)

If you must dye, just make sure it looks natural. Obvious dye jobs that resemble someone slathering their head with black shoe polish are a far bigger turnoff than gray hair. (Have you seen Chaudhry Pervez Elahi lately?). And, by the way, a bad toupee is a deal breaker!

Use a shade very similar to your natural color.

Rub Vaseline along your skin at the hairline and especially your ears and neck. This keeps the dye from staining your skin.

READ THE DIRECTIONS CAREFULLY, which come with the dye, and use the gloves!

Male patients with heart failure and their experience of being safe and unsafe/Manliga patienter med hjartsvirk och deras erfarenhet av att vara trygga och otrygga.(Nursing Science/Sykepleievitenskap/Omvardnadsforskning)

Nursing Science & Research in the Nordic Countries September 22, 2007 | Burstrom, Marianne; Boman, Kurt; Strandberg, Gunilla; Brulin, Christine ABSTRACT To be safe is a basic human need. Although feelings of being unsafe has been identified as a common problem among persons who live with heart failure there are few qualitative studies focusing on the problem. The aim of this study was to describe what it means to be safe or unsafe for men with heart failure. Seven men with heart failure, functional class NYHA II-III, were interviewed in focus groups. The interviews were analysed with content analysis. Threat of sudden death was described as both a source of safety and unsafety, and living with a fear of drowning in their own body fluid was seen as a source of unsafety for the men. In meetings with caregivers and relatives it was of importance to be received as a unique and valuable person. The confidence to the heart specialist was almost supernatural and the specialist nurse was spoken about as valuable for the feeling of being safe. In conclusion, to be seen with respect by physicians and nurses who have good ability to listen to the men’s experience of living with heart failure can probably increase the men’s feelings of safety. Further, it is important that physicians and nurses have good knowledge about heart failure.

KEY WORDS: Heart failure, safety, unsafety, men, focus group Introduktion I varden diskuteras sallan trygghet och otrygghet utifran patienternas perspektiv. Att barn som vardas pa sjukhus upplever trygghet diskuteras flitigt i klinisk praxis vilket har lett till att en eller tva foraldrar oftast ar tillsammans med barnet. Daremot diskuteras sallan vuxnas upplevda trygghet i samband med sjukdom. Trygghet ar ett vanligt begrepp som enligt Maslow (1) ar vasentligare an allt annat. Han menar att om de fysiologiska behoven ar relativt val tillfredstallda kan andra trygghetsbehov som behov av sakerhet, stabilitet, tillit, skydd, frihet fran fruktan och oro framtrada. Nar trygghetsbehoven ar tillfredsstallda kan kansla av sjalvtillit och kansla av att vara vardefull vaxa fram (ss. 39-45).

Enligt Andersson (2) kan trygghet ses utifran en relationsaspekt som bygger pa medmansklig varme och omsesidighet. Trygghet kan aven ses utifran en sakaspekt som omfattar kunskap och kontroll samt formaga att forlita sig pa andra. Forfattaren beskriver ocksa trygghet som att vara delaktig, fa besked och att vid behov na och fa hjalp av expertis. Andersson menar ocksa att trygghet ar relaterat till kunskap och kontroll. Aven Ekman och medarbetare (3) och Hupcey (4) papekar att trygghet ar relaterat till kunskap och en kansla av kontroll, dessutom anser forfattarna att trygghet innebar hopp och tillit. Att vara trygg tycks ge en kansla av att ha kontroll over vad som kommer att handa i framtiden (5). Trygghet har aven beskrivits med hjalp av metaforen en <> som, enligt forfattarna, innebar en okad kansla av valbefinnande eller frihet fran att uppleva oro for olika former av symtom (6).

Otrygghet i samband med brostcancer har beskrivits av Lovelys och Klaich (7) som en process av vantan och funderingar. Vid akut hjartsjukdom kan otrygghet relateras till forandringar i sjukdomssymtom och behandling samt till hotfulla situationer for patienten (8). Personer med hjartsvikt tycks oftare uppleva otrygghet an patienter med andra hjartsjukdomar (9). Otrygghet hos personer med hjartsvikt visar sig framforallt vid forlust av resurser (6), vid forandringar i symtom (10, 11) och behandling (11) och vid otydlig information om sjukdomen och behandlingen (12). Att forutse prognosen vid hjartsvikt kan vara problematiskt eftersom sjukdomsutvecklingen varierar mellan individer och doden kan komma plotsligt eller vara ett utdraget forlopp (13). Forutom otrygghet tycks personer med hjartsvikt aven uppleva en kansla av radsla, misstro och svarigheter att lita pa andra (14).

Man med hjartsvikt har beskrivit framtiden bade som positiv och negativ (15), medan kvinnor med hjartsvikt oftare var bekymrade infor det dagliga livet och oroade sig inte namnvart infor framtiden (16). Ett satt att minska otryggheten kan vara att uppratta en tillitsfull och oppen relation till lakare och sjukskoterskor (9).

Sammanfattningsvis kan man saga att otrygghet hos patienter med hjartsvikt har beskrivits i ett flertal kvantitativa artiklar men har haft mindre framtoning i kvalitativa studier och fa studier har haft fokus pa bade trygghet och otrygghet. Dessutom tycks otrygghet vara ett vanligt problem hos personer med hjartsvikt framforallt hos man. Darfor forefaller det angelaget att fokusera pa mans berattelse om trygghet och otrygghet relaterat till sjukdomen hjartsvikt.

Syftet med studien Syftet med studien var att beskriva vad trygghet och otrygghet innebar for man med hjartsvikt.

Metod Foreliggande studie ar en del i HeartNet projektet vars overgripande malsattning var att forbattra varden for personer med hjartsvikt. Projektet var ett tvarvetenskapligt projekt som genomfordes i en mindre stad i norra Sverige.

Informanter Nio konsekutivt utvalda man med hjartsvikt grad II-III (17), rekryterade fran en primarvardsenhet i en stad i norra Sverige, inbjods att delta i foreliggande studie. De aktuella informanterna hade objektiva tecken pa hjartdysfunktion och var diagnostiserade med ekokardiografi och valideringen av diagnosen gjordes av kardiolog. Diagnosen hjartsvikt baserades pa rekommendationerna fran European Society of Cardiology (17). Ur studien exkluderades personer i livets slut och de som inte hade formaga att kommunicera. En man som tillfragades om att delta i studien tackade nej. De aterstaende atta inbjudna personerna tilldelades ett informationsbrev om studiens syfte och procedur. Deltagarna fick darmed mojlighet att an en ganga avboja att delta. Av deltagarna avstod ytterligare en man fran att delta pa grund av akut behov av sjukhusvard. Saledes kvarstod sju personer som deltog i foreliggande studie.

Intervju Studien genomfordes med hjalp av fokusgruppsintervjuer som innebar att en grupp individer intervjuas vid samma tillfalle (18). For att underlatta kommunikationen ar det en fordel att informanterna i denna studie har likartade erfarenheter. Fokusgruppsintervjuerna genomfordes under ledning av forste forfattaren (MB) som ar val inforstadd med patientgruppens problem och har erfarenhet av metoden. Gruppledaren stimulerade diskussionen, sag till att informanterna holl sig till amnet och att ingen av informanterna dominerade samtalet (18). Gruppen traffades vid tva tillfallen under sammanlagt 4-5 timmar. Deltagarna informerades om att fokus vid gruppsamtalen var hur de upplever trygghet/otrygghet relaterat till hjartsvikten. Vid forsta gruppsammankomsten fick deltagarna mojlighet att bekanta sig med varandra innan intervjuerna inleddes. Vid intervjuerna deltog aven en bisittare som vid slutet av varje intervjutillfalle gjorde en sammanfattning. Foljande frageguide anvandes; Hur upplever ni trygghet/otrygghet i dag? Trygghet, vad ar det for er? Vilka behov av trygghet har ni? Hur ser ni pa framtida behov? Intervjuaren stallde aven fragor for att fordjupa och folja upp berattelserna, exempelvis: <>, <> (19). Intervjuerna spelades in pa band och skrevs ut ordagrant.

Analys Intervjuerna analyserades med hjalp av kvalitativ innehallsanalys (20, 21). Den kvalitativa innehallsanalysens ar anvandbar for att fran verbal, visuell eller skriftlig information beskriva specifika fenomen (20). Inledningsvis lastes texten ett flertal ganger och sorterades utifran syftet. Darefter delades texten in i meningsenheter som kondenserades och sorterades i olika kategorier utifran gemensamt innehall. I den avslutande fasen i analysen tolkades texten ytterligare och subtema och tema bildades. For att oka trovardigheten diskuterades resultaten kontinuerligt bland forfattarna och benamningarna pa teman och subteman reviderades for att tydliggora dess innehall.

Etik Studien ar godkand av forskningsetikkommittEn vid medicinska fakulteten, Umea universitet dnr 03-037. Att i en fokusgrupp beskriva sina innersta tankar kan vara kansligt och man kan uppleva att integriteten kranks. Darfor inkluderades endast man med hjartsvikt i intervjuerna. Vidare togs hansyn till att deltagarna i gruppen var okanda for varandra darfor fick gruppdeltagarna vid forsta sammankomsten lara kanna varandra. Alla deltagarna i gruppen informerades dessutom om att de kunde avbryta deltagandet utan att ange orsak och utan att deras vard skulle paverkas, likasa papekades att de som sades under intervjuerna var konfidentiellt.

Resultat Vid analys av intervjuerna framkom fyra teman och atta subteman som visar att trygghet och otrygghet hos man med hjartsvikt involverar kanslor av <>, <>, <> samt <> (Tabell 1).

Tillit infor livet respektive fruktan infor doden Att tro pa livet, framtiden och ha en andlig tro beskrivs av mannen bidra till trygghet. Aven positiva erfarenheter av det levda livet beskrivs som trygghet. Otrygghet beskrivs som att livet ar hotat och en oro for ett plagsamt doende.

Att tro pa livet och framtiden Av berattelserna framkom att tro pa livet och framtiden innebar trygghet for de intervjuade mannen trots att sjukdomen konstant gor sig pamind. Att fa vara tillsammans med sina narmaste och att ha en andlig tro ar viktig for att uppleva mening med livet och darmed aven trygghet. Att intala sig sjalv om att sjukdomen kommer att ga over och att man mar bra ar ett annat satt att tro pa livet och framtiden. En man sager: site att uverse coupon code


Att leva med en kansla av hot Att hjartat ar sjukt uppfattas som ett hot mot livet och beskrivs som otrygghet. De intervjuade beskriver en vilja att leva som hotas av att man kanske inte hinner fa hjalp nar man forsamras. En man sager:


Att oroa sig for ett plagsamt doende bidrar till otrygghet. Tidigare erfarenheter av anhoriga som drabbats av lufthunger och upplevelse av att drukna i sina egna kroppsvatskor beskrivs som nagot hotfullt. En del av mannen uttrycker hopp om att doendet skall ga fort och att slippa en plagsam dod. Dodshjalp uttrycks som ett satt att undkomma en plagsam dod.

Vara tillsammans respektive ensam i sitt beroende Att leva med nagon nar man ar beroende kan ge trygghet, medan att leva ensam men vara beroende kan ge otrygghet och kansla av vardeloshet.

Att leva med nagon och fa stod och hjalp Av berattelserna framgar att leva tillsammans med nagon ger en kansla av trygghet. Den man lever tillsammans med hjalper och stoder i svara situationer. Dessutom beskrivs att en oppen kommunikation med familjen ar viktigt for tryggheten. En man sager:

<> Att leva ensam och oroa sig for ett ovardigt liv Att leva ensam nar man mar daligt bidrar till otrygghet och beskrivs med hjalp av begreppen <>, <>, <> och <>. Mannen uttrycker aven en radsla for hur det skall bli nar de inte klarar sig sjalva. En man berattar:


Mannen utrycker ocksa en kansla av att inte vara till nytta och att inte sjalva kunna bestamma over kroppens formaga, vilket leder till en oro for att bli beroende av andra. Att bli liggande som ett vardpaket och inte uppleva sig som en hel manniska ar scenarier som aterkommer i berattelserna. Sadana scenarier ger hos vissa en kansla av vardeloshet och utanforskap.

Kontrollera respektive tappa kontrollen over kroppen Hur man forhaller sig till sin kropp, tror pa sig sjalv och formar att fora sin egen talan beskrivs som betydelsefullt for upplevelsen av trygghet/otrygghet. Att ha kontroll over kroppen och behandlingen beskrivs bidra till trygghet, medan bristande kontroll over kroppen och behandlingen bidrar till otrygghet.

Att ha kontroll over kroppen och Behandlingen Att kanna sin kropp och kroppsliga signaler ar viktigt for mannens upplevelse av trygghet. Vidare framkom att mannen anser att nar man har hjartsvikt ar det viktigt att bibehalla grundkonditionen och rorelseformagan genom fysisk aktivitet.

<> Att ha kontroll over sin behandling och tro pa sin egen bedomning ger ocksa trygghet som forstarks av att man vagar ifragasatta rad fran bade lakare och anhoriga.

Att inte ha kontroll over kroppen och behandlingen Att inte lita pa kroppens formaga upplevs som otrygghet. Efter kroppsanstrangning kan man uppleva en kansla av kraftloshet och mannen menar att kroppen <>. En man sager:

<> Att inte tro pa sin egen bedomning och inte vaga saga nej till lakemedel bidrar till otrygghet. Flera man beskriver att de inte vagar avboja lakemedelsbehandling trots att de inte upplever nagon effekt av medicinen.

Tilltro respektive misstro till varden och behandlingen Av berattelserna framgar att trygghet ocksa innebar att ha tilltro till ett fungerande sjukvardssystem, behandlas av specialist och ha tillit till lakemedlens effekter. Pa motsvarande satt beskrivs att misstro till sjukvardsystemet, lakarens kompetens och lakemedelseffekter innebar otrygghet.

Att tro pa sjukvardssystemet, specialist och lakemedel Att ha tillgang till bra vard, som inkluderar lakemedelssubventioner, och ett fungerande socialforsakringssystem ar viktigt for att uppleva trygghet. Av mannens berattelser framgar att de har en mycket stark, nastan overnaturlig, tro pa specialistlakares formaga, en man sager:

<> Tillgang till effektiva lakemedel och tilltro till lakarens uppdatering av nya behandlings-metoder vid hjartsvikt okar tryggheten. De man som upplevt att lakemedelsbehandlingen har forbattrat <> uttrycker ocksa en stark tro pa dessa lakemedel, vilket ar viktigt for tryggheten. Det beskrivs aven som en forman att kunna ringa till specialistsjukskoterska nar man ar osaker om effekter och bieffekter av behandlingen.

Att misstro sjukvardssystemet, lakare och lakemedel Bristande tilltro till icke specialiserade lakare och till lakemedlens effekter har betydelse for mannens otrygghet. Otrygghet relateras aven till manga moten med olika allmanlakare och utebliven tillgang till specialistlakare. De negativa erfarenheterna relateras ofta till att icke specialiserad personal har daliga kunskaper om hjartsjukdomar. Upplevelsen av otrygghet kan forstarkas av lakemedelsbiverkningar som till exempel svimningstendenser och hosta. Uttryck som <> forekommer. Att lasa om lakemedlen eller variationer i ordinationer av lakemedel mellan olika lakare ger ofta en kansla av otrygghet.

En del av mannen uttrycker att de far kampa for att fa hjalp och att det ibland hjalper att anhoriga for deras talan. Vissa kanner sig som ett forsoksobjekt vilket forklaras av att lakaren upplevs i forsta hand vara intresserad av den hjartsjuke som en del i sin egen kunskapsutveckling. Mannen uttrycker ocksa att lakares nonchalanta bemotande kan bidra till att man kanner sig vardelos. En man sager:

<> Organisationsforandringar och nedskarningar i sjukvardsorganisationen innebar otrygghet for deltagarna i studien. Man ar radd att sjukvarden i framtiden inte racker till. Den enda utveckling mannen tror pa ar den medicinska. En man sager:

<> Diskussion Foreliggande studie visade att for man med hjartsvikt innebar trygghet och otrygghet; ‘Tillit infor livet respektive fruktan infor doden’, ‘vara tillsammans respektive ensam i sitt beroende’, ‘kontrollera respektive tappa kontrollen over kroppen’ och ’tilltro respektive misstro till varden och behandlingen’. Resultatet tyder pa att mannen ar medvetna om att de lever med en allvarlig hjartsjukdom. Att ha nagon att prata oppet med om att hjartat ar sjukt minskar oron och mannen kanner sig darmed trygga. Dessa fynd stammer val overens med hur Winters (11) beskriver trygghet hos patienter med hjartsvikt.

Daremot har Ekman och medarbetare (14) inte presenterat likartade fynd som i foreliggande studie. Att leva tillsammans med nagon nar sjukdom och bieffekter av medicineringen gor sig gallande tycks vara betydelsefullt for tryggheten. Redan 1955 utvecklade Maslows (1) teorier om behov av tillit och skydd som uttryck for trygghet. Maslow menar att trygghet aven kan ses som behov av tillhorighet, vilket har visat sig vara halsobeframjande for vuxna manniskor (22). I mannens berattelser anvands ofta uttryck som sakerhet, tillit, skydd, frihet fran oro osv. for att uttrycka trygghet, vilket stammer val overens med Maslows beskrivningar av trygghet (1). Mannen har haft svart att beskriva vad trygghet ar, daremot forefaller det vara lattare att beskriva otryggheten dar bl.a. ord som <>, <>, <> <>, <> <> <> forekommer. I linje med Logstrop (23 s. 50) som beskriver att tilliten behover inte forklaras eftersom att den ar spontan, forefaller det som att trygghet ar nagot naturligt som inte kraver nagon forklaring.

I linje med tidigare genomforda studier (11, 24, 25), visar resultatet i foreliggande studie att ha kontroll over behandlingen av sjukdomen och kroppens formaga kan innebara trygghet for mannen. Kanslan i kroppen avgor hur mannen uppfattar sin sjukdom vilket innebar att om de orkar ‘halla kroppen igang’ och kanner tilltro till sin egen bedomning kan kanslan av trygghet oka. Det bor dock papekas att patienternas bedomning inte alltid stammer med lakarnas medicinska bedomning av sjukdomen (26) som vanligtvis forklarar kroppsliga symtom utifran ett biomedicinskt perspektiv (27). Om lakarna eller sjukskoterskorna tar hansyn till den enskilda patientens forstaelse av sjukdomen okar tryggheten hos patienterna. Trots att likheterna i bedomningen av sjukdomen mellan patient och personal ar viktig sa ar kontakten med specialist betydelsefull for mannens upplevelse av trygghet, aven om specialisten har ett biomedicinskt perspektiv. Saval specialistsjukskoterskans som specialistlakarens kunskap och tillganglighet ar betydelsefull for tryggheten och specialistlakarens formaga framstar som narmast overnaturlig. Aven hos patienter med andra sjukdomsstillstand som exempelvis fibromyalgi forefaller det som att bli behandlad av specialist inger hopp om att bli frisk (28). Saledes tycks specialisten ha stor betydelse for trygghet och hopp hos personer med langvariga sjukdomstillstand.

I flera studier (29, 30) har det framkommit att plotslig dod uppfattas som den ‘goda doden’. Mannen i foreliggande studie forefaller dock leva med en kansla av bade hopp och hot om plotslig dod som bade kan upplevas som trygghet eller otrygghet. En plotslig dod utan angest och plagor ger en kansla av trygghet medan risken att kvavas till dods ger otrygghet. I likhet med vad som tidigare beskrivits hos man med hjartsvikt forefaller radslan for dod vara tydligast i samband med andnod (31). Hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom har uttryck som vettskramd forekommit vid andnod (32). de Souza och Lareau (33) har beskrivit att starka kanslor relaterat till radsla var vanligare hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom an hos patienter med hjartsvikt. En viktig del i omvardnaden av patienter med hjartsvikt bor fokusera pa deras upplevelse av angest och radsla, vilket man tyvarr ofta bortser fran.

Att vara ensam i sitt beroende och kanna sig vardelos framstar som otrygghet hos mannen i foreliggande studie. Andra studier (14, 31, 34) har visat att oformaga att leva upp till sina egna och andras krav ger en kansla av vardeloshet. I var studie uttryckte mannen en radsla for att bli en borda for andra. Aven Martenson (16) har funnit att patienter med hjartsvikt oroar sig for att bli en borda for andra, dessa upplevelser var vanligare hos kvinnor an man. I likhet med studier av att vara beroende av vard (35) har en del av mannen i foreliggande studie upplevt sig nonchalerade av lakare och kanner dessutom oro for att sjukvarden inte kommer att racka till i framtiden. Det tycks som att beroendet av vard vacker en radsla for att bli overgiven, vilket ocksa har beskrivits av Strandberg och medarbetare (36).

Resultaten i var studie visade aven att misstro till icke specialiserade lakares kunskaper om hjartsjukdomar och radsla for lakemedlens bieffekter kan innebara otrygghet. I linje med vad Hupcey (4) funnit forefaller det som att effekter av lakemedelsbehandlingen avgor om patienter kanner tillit till lakaren, uteblir positiva effekter minskar tilltron till lakaren. I en studie av Stromberg m.fl. (37) framkom att flera av patienterna i studien ansag att lakemedlen inte alltid var nodvandiga, men i motsats till foreliggande studie beskrev inte informanterna nagon radsla for bieffekter. I Sverige behandlas flertalet patienter med hjartsvikt inom primarvarden, men vid nastan halften av sjukhusen saknas samarbete med primarvard (38). Troligtvis kan ett nara samarbete mellan primarvardslakare, kardiolog och hjartsviktssjukskoterska oka patientens kansla av trygghet i samband med behandling och medicinering av sjukdomen.

Metoddiskussion Vid fokusgruppsintervjuer kan intervjusituationen ses som en del i varderingen av innehallet i intervjuerna. Nar en informant tar upp ett amne ‘hakar’ de andra ofta pa och bekraftar upplevelsen. Det kraver stor uppmarksamhet och smidighet av intervjuaren for att samtalet ska halla sig till syftet samtidigt som informanterna far mojlighet att undersoka och klargora sina asikter. Intervjuer i fokusgrupp kan aven hindra en del av informanterna att uttrycka sina innersta kanslor, detta kan dock underlattas om informanterna ar av samma kon. I sammanfattningen som gjordes av bisittaren hade informanterna mojlighet att ta stallning till vad som tolkats som otrygghet respektive trygghet, detta kan starka trovardigheten. Innehallsanalys kan goras mer eller mindre tolkande och tolkningar kan alltid kritiseras. Trovardighet kraver att inga irrelevanta data inkluderas, all text har dock bearbetats (18). Den tolkning som forfattarna stannat vid ar den vi funnit mest trovardig. site att uverse coupon code

Konklusion Foreliggande studie visar att trygghet for man med hjartsvikt skapas genom tro pa att det finns nagot efter detta liv, sin egen formaga, narstaende, vardpersonal och behandling av sjukdomen. Mannen forefaller vara medvetna om att sjukdomen kan leda till plotslig dod vilket framstar som bade otrygghet och trygghet. Trygghet ar hoppet om att do en plotslig dod som inte ar plagsam medan otrygghet ar hotet om att do en plagsam dod. Otrygghet innebar ocksa att inte bli lyssnad pa och betraktad som en unik och vardefull manniska. Trygghet innebar daremot att ha tillit till lakare och sjukskoterskors kompetens och forstaelse for den enskilde patienten. Troligtvis kan aven ett nara samarbete mellan primarvardslakare, kardiolog och hjartsviktssjukskoterska oka patientens kansla av trygghet i samband med behandling och medicinering av sjukdomen.

Godkjent for publisering 22. mai 2007 Referenser (1.) Maslow AH. Motivation and personality. 1955/1976. Harper and Row Publisher, New York.

(2.) Andersson K. Patientens upplevelse av trygghet och otrygghet. 1984. Esselte Studium AB Berlings, Arlov.

(3.) Ekman I, Lundman B, Norberg A. The meaning of hospital care as narrated by elderly patients with chronic heart failure. Heart and Lung. 1999;28(3):203-209.

(4.) Hupcey JE. Feeling safe: The psychosocial needs of ICU patients. Journal of Nursing Scholarship. 2000;32(4):361-367.

(5.) Baumgardner AH. To know oneself is to like oneself self-certainty and self-affect. Journal of Personality and Social Psychology. 1990;58(6):1062-1072.

(6.) Zambroski CH. Qualitative analysis of living with heart failure. Heart and Lung. 2003;32(1):32-40.

(7.) Lovelys BJ, Klaich K. Brest cancer demands of illness. Oncology Nursing. Forum. 1991;(18):75-80.

(8.) Andersson-Segersten K. Patients experience of uncertainty in illness in two intensive coronary cares. Scandinavian Journal of Caring Science. 1991;5(1):43-47.

(9.) Hawthrone MH, Hixon ME. Functional status, mood disturbance and quality of life in patients with heart failure. Progress in Cardiovascular Nursing. 1994;9(1):22-32.

(10.) Brannstrom M, Ekman I, Norberg A, Boman K, Strandberg G. Living with severe chronic heart failure in palliative advanced home care. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2006;5(4):295-302.

(11.) Winters CA. Heart failure: living with uncertainty. Progress in Cardiovascular Nursing. 1999;14(3):85-91.

(12.) Mishel MH. Adjusting the fit: Development of uncertainty scale for specific clinical populations. Western Journal of Nursing Research. 1983;5(4):355-370.

(13.) Swedberg K, Cleland J, Dargie H, Drexler H, Follath F, Komajda M, m.fl. Guidelines for the diagnosis and treatment of chronic heart failure: executive summary (update 2005): The task for the diagnosis and treatment of chronic heart failure of the European Society of Cardiology. European Heart Journal. 2005;26(11):1115-1140.

(14.) Ekman I, Enfors M, Norberg A. The meaning of living with severe chronic heart failure as narrated by elderly people. Scandinavian Journal of Caring Science. 2000;14(2):130-136.

(15.) Martersson J, Karlsson JE, Fridlund B. Male patient with congestive heart failure and their conception of the life situation. Journal of Advanced Nursing. 1997;25(3):576-586.

(16.) Martensson J. The life situation of patients with heart failure in primary health care. An explorative and interventional study. 2002. Department of Primary Health Care, Goteborg University, Sweden. Dissertation.

(17.) Remme WJ, Swedberg K. Guidelines for the diagnosis and treatment of chronic heart failure. European Heart Journal. 2001;22(17):1527-1560.

(18.) Kruger LW, Neuman WL, Social Work Research Metods. Qualitative and quantitative application. 2006. Pearson Education. Inc. Boston (19.) Mishler EG. Research interviewing. 1986.Cambridge. Harvard University Press. Cambridge.

(20.) Downe-Wamboldt B. Content analysis: method, applications, and issues. Health Care for Women International. 1992;1(13):313-321.

(21.) Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse-educationtoday. 2004;24(2):105-112.

(22.) Acton G. Basic need status and health-promotion self-care behaviour in adults. Western Journal of Nursing Research. 2000;22(7):796-811.

(23.) Logstrup KE. Det etiska kravet. 1994. Media Print AB. Uddevalla.

(24.) Rodes L, Cherly L. Heart failure and its impact on older women’s lives. Journal of Advanced Nursing. 2002;39(5):441-449.

(25.) Eldh AC, Enfors M, Ekman I. The phenomena of participation and non participation in health careexperiences of chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2004;3(3):239-246.

(26.) Tamm M. Psykologiska teorier i varden. 1991. Akademiforlaget, Goteborg.

(27.) Ekman I, Scott C. Developing clinical knowledge through a narrative-based method of interpretation. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2005;4(3):251-256.

(28.) Paulson M, Danielsson E, Soderberg S. Struggling for a tolerable existence: The meaning of men’s lived experiences of living with pain of fibromyalgia type. Qualitative Health Research. 2002;12(2):238-249.

(29.) Vig EK, Davenport NA, Pearlman RA. Good deaths, bad deaths, a preference for the end of life: A qualitative study of geriatric outpatients. Journal of American Geriatric Society. 2002;50(9):141-158.

(30.) Emslie C, Hunt K, Watt G. <>: lay images of heart disease and the problems they present for primary and secondary prevention. Coronary Health Care. 2001;5(1):25-32.

(31.) Europe E, Tyni-Lenne R. Qualitative analysis of the male experience of heart failure. Heart and Lung. 2004;33(4):227-234.

(32.) Bailey PH. The dyspnoea-anxiety-Dyspnoea -cycle -COPD patients’ stories of breathlessness: <

Your Ad Here

Have Your Say (Bol, magar piyar say)